Streta på eller lyssna in kroppen?

Har hamnat i en svacka igen. Kämpade mig igenom varje dag förra veckan och jag känner knappt att jag återhämtat mig något alls under den här helgen, trots att jag försökt vila mycket med några få inslag av lugna aktiviteter. Sömnen har också varit riktigt dålig, särskilt de senaste två nätterna men också under veckan. Har varit extremt lättväckt och vaknat 5-6 gånger per natt och i allmänhet känt att sömnen varit ytlig.

Jag börjar ju såklart genast att analysera varför det blivit såhär just nu. Har under de senaste veckorna börjat trappa upp min arbetsträning för att komma upp i halvtid till den sista oktober. Det innebär att jag de senaste tre veckorna lagt på en timme på morgonen varje dag som jag jobbar. Det betyder alltså att jag både jobbar en timme längre per dag och måste gå upp en timme tidigare än jag är van vid. Det är klart att det tär på krafterna. Samtidigt har jag också fått andra arbetsuppgifter och ett något större ansvar på jobbet, vilket har känts jättekul men kanske rentav för kul eftersom det inneburit att jag haft en tendens att glömma mina mikropauser och kanske jobbar på lite för hårt i största allmänhet. Jag har också börjat småjogga ibland för att jag 1) har läst om hur fantastiskt det är för att motverka stress och 2) för att jag gjorde det i somras och mådde väldigt bra av det då. Jag har dock svårt att veta när jag blir bra trött respektive dåligt trött ibland och det kan vara så att jag pressat mig för mycket med träningen nu när jag också börjat jobba mer. Kanske.

Grejen är den att jag blir så orolig varje gång jag blir trött. Tänker att jag kanske borde dra ner arbetstiden igen. Jag kanske rentav borde sjukskriva mig några dagar från jobbet. Å andra sidan är jag rädd för att det ska bli som det blivit förut då. Att rädslan för att jag ska bli trött bara växer och att jag isolerar mig och undviker allt som kan ta på krafterna, vilket gör att jag blir ännu mer känslig för all form av ansträngning och därmed hamnar i en ond spiral. Det är inte lätt att veta vad man ska göra. Streta på eller lyssna på kroppens signaler? I båda fallen kan det bli både bättre och sämre.

Men planen är fortfarande att gå till jobbet som planerat nästa vecka, trots att jag ska lägga på ytterligare en halvtimme då (vilket ger fyra timmar per dag fyra dagar i veckan). Men sen tänker jag nog ligga på den nivån till den 30 oktober när jag måste gå upp till halvtid. Vill i alla fall hitta ett lugn i att det kommer vara oförändrat ett tag. Ska också vara jättenoga med mina mikropauser och skita fullständigt i att det känns jättepinsamt att gå iväg när alla andra bara fortsätter att jobba. Och så ska jag försöka hitta ett lugnt och fokuserat tempo i mina arbetsuppgifter och hoppas att jag ska komma in i en lunk som är långsiktigt hållbar. Aja… vi får väl se.

 

Annonser

Utmaningar

Utmaningar

Nu har det gått nästan två veckor sen jag kom tillbaka till arbetsträningen efter min fyra veckor långa sommarledighet. Har varit två tuffa och lite omtumlande veckor. Innan jag gick på ”semester” (om man kan kalla det för det när man inte får någon ersättning eller lön) kände jag faktiskt att jag var i något slags balans och under stora delar av semestern hade jag osedvanligt mycket energi – trots att jag var minst lika aktiv som vanligt. Men kombinationen av en väldigt intensiv sista vecka, utan möjlighet till återhämtning innan arbetsträningen satte igång igen, var en riktig utmaning att ta sig igenom. Continue reading ”Utmaningar”

Idag vill jag bara få vara ledsen över att jag är så jobbig.

Åh, du förbaskade sömn! Varför kan du inte bara fungera? Varför ska min kropp och min hjärna dra ut på insomnandet, väcka mig mitt i natten och därefter alldeles för tidigt utan att kunna somna om, när jag behöver sömnen som allra mest?

Har försökt vila så gott jag kunnat efter jobbet men någon vidare återhämtning blir det inte. Blir frustrerad och arg på mig själv för att jag inte kan klara en så enkel sak som att vila och sova. Tänker sen att jag vill vara snäll mot mig själv idag. Försöker att tycka om mig själv trots mina brister men inser sen att jag faktiskt inte vill tycka om mig själv. ”Mig själv” inkluderar ju väldigt mycket mitt psyke som faktiskt också mottarbetar sig själv/mig. Nej, idag vill jag bara få vara ledsen över att jag är så jobbig.

Att hantera rastlösheten

Idag har jag en sån där dag igen: en dag då jag är ack så trött men samtidigt väldigt rastlös. Det är helt klart något jag måste jobba med. Såna här dagar är det väldigt lätt hänt att jag överanstränger mig och gör på tok för mycket i förhållande till mina energidepåer. Precis som jag gjorde sista året eller så innan jag till slut blev sjuk i utmattningssyndrom. Så det här inlägget tänker jag ska bli en påminnelse till mig själv om hur jag ska förhålla mig i det här tillståndet av kombinerad trötthet och rastlöshet, och kanske kan det även hjälpa någon annan. Continue reading ”Att hantera rastlösheten”

Balkongåterhämtning

Balkongåterhämtning

Det är verkligen inte meningen att det ska gå så långt mellan inläggen. Det är bara det att min brist på ork tvingar mig att prioritera bland mina aktiviteter och ofta kommer bloggen i sista hand. Inte minst de senaste två veckorna när jag har jobbat med min uppsats varje dag så har jag inte haft energin till ännu mer skrivande utöver det. Den här veckan har jag dessutom varit extra trött. Delvis på grund av för mycket aktiviteter, delvis för att jag en kväll gick och la mig för sent och helt enkelt sov för lite. Och inte kan man lita på att man kommer att ta igen det nästa natt… (hade en så oerhört stressfylld sömn inatt). Hela dagen idag har jag varit sååå trött men ändå helt fruktansvärt rastlöst. Det är så frustrerande att veta att det enda man behöver är att vila och ändå kan man inte göra det, trots att man tar sig tid och gör alla mindfulnessövningar man kan komma på. Men så efter att jag hade ätit middag och diskat undan så kom jag på att jag faktiskt kunde sätta mig en stund på balkongen och se hur det kändes. Och vilken skillnad det gjorde! Att bara sitta och se ut över all lummig grönska och lyssna på koltrasten som sjunger… Visserligen med lite sporadiskt buller från bilarna på vägen nedanför, och en och annan passerande motorcykel, men ändå!

Lägesrapport 17.05.27 – gröna smoothies, balett och mer!

Lägesrapport 17.05.27 – gröna smoothies, balett och mer!

Liten uppdatering om vad som försiggår i mitt liv/min tillfriskningsprocess. Var ju lite nere där sist men det är lite bättre med det nu. Delvis för att jag såg den här filmen om en man som blev av med sin autoimmuna hudsjukdom efter att ha juicefastat i 60 dagar. Inte för att jag tänker juicefasta i 60 dagar, eller ens en dag i dagsläget, men jag behöver bara få lite hopp då och då och känna att det finns saker man kan göra för att hjälpa sin kropp att läka. Continue reading ”Lägesrapport 17.05.27 – gröna smoothies, balett och mer!”

I resten av mitt liv

Hade tänkt att jag skulle skriva ett inlägg om hur fruktansvärt mycket jag haft att göra den senaste tiden (bortrest två helger i rad och Försäkringskassanrelaterade göromål) och hur trött jag har varit sen dess (men att jag fantastiskt nog känner att jag är påväg tillbaka förhållandevis fort). Men det är inte det som upptar mitt huvud just nu. Continue reading ”I resten av mitt liv”